Testa den goda Abeba-semlan

Läsarna av abeba.se har ett stort intresse för semlor. Det kan vi se i vår besöksstatistik.
Under semmelperioden är vår artikel ”Endast Sverige svenska semlor har” den mest lästa på hela webbplatsen.
Vi på Abeba kommunikation AB har under de senaste veckorna testat köpta semlor och har en klar favorit:
Den som säljs på konditori Askelyckan i Växjö.
Många tycker att hembakta semlor är ännu godare. Därför har vi tagit fram ett eget recept för våra läsare. Vårt semmellaboratorium har testat fram den optimala semlan. Receptet är lätt att följa, så ta chansen att bli en mästerbagare.
Ät den som dessert med varm mjölk eller njut av den som mellanmål med en kopp kaffe.

Recept för cirka 20 bullar
75-100 g smält smör
50 g jäst för söta degar
3 dl mjölk
ca 10 dl vetemjöl
2 krm salt
3/4 dl vit sirap eller strösocker
1 tsk nymalen kardemumma
3 dl grädde
100 g mandelmassa
några grovhackade mandlar
florsocker till garnering

1. Smula jästen i en bunke. Häll över lite fingervarm mjölk, cirka 37 grader och rör ut jästen. Häll i resten av mjölken, det smälta smöret, salt, sirap, kardemumma och cirka 8 dl mjöl.
2. Knåda ordentligt eller kör i maskin 5 minuter. Tillsätt mer mjöl om det behövs. Degen skall bli smidig och blank.
3. Låt degen jäsa till dubbel storlek i skålen, minst 30 minuter.
4. Kör några varv med maskinen och häll upp på mjölat bakbord. Eller knåda ihop degen på bakbordet. Arbeta degen smidig. Var snål med mjölet.
5. Dela i två bitar, rullas till en längd och skär vardera rullen till tio lika stora bullar.Rulla dem runda och lägg på plåt och låt jäsa cirka 30 minuter.
6. Värm ugnen till 250° medan bullarna jäser.
7. Ställ in plåten mitt i ugnen och sänk värmen till 225°.
8. Grädda 5-10 minuter tills bullarna fått färg. Låt kallna på plåten.
9. Vispa grädden, inte för hårt. Riv i mandelmassa och rör försiktigt ner de grovhackade mandlarna.
10. Skär av ett litet lock, fyll bullarna, lägg tillbaka locket och pudra med florsocker.

Endast Sverige

svenska semlor har?

När den kände privatdetektiven Ture Sventon reser söderut, i boken "Ture Sventon i öknen", tar han naturligtvis med sig ett antal semlor, eftersom han ju är så förtjust i dessa i Sverige så populära gräddbullar.
Sventon förutsätter att det inte finns semlor att uppbringa i öknen. Man kan då fundera över om det verkligen är så. Finns det semlor bara i Sverige? Eller finns de någon annanstans också, och i så fall var?

”På Amager rev man halsen af en ophængt gås og slog katten af tønden, vel at mærke en levende kat.” berättas det i Danmark, om fastlagsfirandet. Numera går det lite lugnare till när danska barn klär ut sig och ägnar sig åt något som kallas Raslen. Konditorierna säljer mycket färgglada fastlavnsboller till dessa kalas.
I ett danskt recept från 1903 påminner bullarna däremot mer om russinbullar. I Danmark finns också Gammeldaws Fastelavnsboller med creme, en bulle som liknar svenska semlor men innehåller vaniljkräm istället för grädde och mandelmassa.
Faktum är att det i Danmark finns ungefär lika många olika typer av fastlavnsboller som det finns ölsorter.

Norska fastelavnsboller skiljer sig, förutom i stavningen, ej nämnvärt från den danska mer än möjligen mer lik den svenska. Om man bortser från sylten. Internet är en givande källa i semleforskningen. På den norska siten Kvinneguiden förs ett samtal om dessa bullars innehåll och en kvinna ”pleier og dele en bolle i to, ha et tynt kjevlet marsipanlokk på den nederste delen, ha krem oppå der, ha den i en suppetalerken, helle melk over og til slutt sikte melis på toppen.” En fastlagsbulle som alltså har likheter med den svenska traditionen hetvägg där bullen serveras med mjölk. Det kavlade marsipanlocket har mer eller mindre dött ut i Sverige men finns kvar i Norge, att döma av debattören. Går man utanför de nordiska länderna finns rykten om motsvarande bullar i både England och Spanien. Den svenske semlefantasten Björn Clarin, mer känd som ett av de 50-årsjubilerande skafferitrollen Humle och Dumle samt även drivande kraft i Svenska Semleakademin, berättar att han sett semlor ända borta i Skottland.
I franskspråkiga länder heter fastlagen Mardi Gras och i denna kultur finns många släktingar till semlan både väster- och österut. I Louisiana, exempelvis, finns Kings Cake som är en jättestor kanelbulle täckt med färgad sockerkristyr. Även Berlinare är i vissa länder något som hör fastlagen till och i några länder är Berlinaren en vetebulle innehållande sylt samt täckt med florsocker och då är vi ju tillbaks där semlehistorien har sin början det vill säga i Tyskland.

Semla kallades förr, och kallas i vissa sammanhang även nuförtiden för hetvägg vilket kommer av det tyska heisse Wecken som betyder varma kilar. Detta syftar på den bulle som serverades i Tyskland på 1700-talet och som hade en trekantig form för att så många som möjligt skulle få plats i den kastrull där de ofta mycket torra bullarna värmdes tillsammans med mjölk.Fastlagsbullen är alltså en mycket internationell företeelse och nästan vart i världen Ture Sventon sig än vänder skulle han kunna köpa sådana bullar. Åtminstone vid rätt tidpunkt på året. Men garanterat svenska semlor med mandelmassa och grädde köper han nog bäst i Sverige och då helst hos Konditori Rosa i Stockholm, som åtminstone i Sventons värld säljer så kallade temlor året om.

Bengt Edqvist
Ledamot i Svenska semleakademien