Sju år på sjön som präglade synen på livet

"Redan när vi närmade oss Afrikas kust började jag känna doften av Afrika, av kryddor och jord. Fortfarande kan jag nu, långt senare, känna hur Afrika doftade."
I sju år arbetade Mats Pettersson på MS Caledonian Star som kryssade längs med Europas, Afrikas och Asiens kuster. Det var en tid som präglade hans syn på livet.
– Att arbeta i Afrika och Asien är att inse hur bortskämda vi kan vara här hemma trots att vi har det så bra. Det har också lärt mig att vi människor i grunden är lika, säger han.

I dag är Mats Pettersson delägare i AB Mat & dryck i Växjö, som bland annat driver den framgångsrika restaurangen PM & vänner. Hans liv som världsresenär börjar ligga långt tillbaka i tiden. Även om upplevelserna i Afrika och Asien har påverkat honom mycket så känns de också lite overkliga.

– Det är sällan jag talar om de här åren. Ibland är det nästan som att det inte var verkligt. När jag gick i land för gott var jag väldigt uppfylld av mina erfarenheter, men jag upptäckte att det var svårt att här hemma förklara vad jag hade varit med om, berättar han.
Som det ofta är, var det lite av en slump som förde ut Mats i världen. Efter att ha utbildat sig till kock arbetade Mats på en rad restauranger, bland annat i Åre och Malmö.
– När restaurangen jag arbetade på i Malmö 1990 gick i konkurs blev jag tillfrågad om jag var intresserad av att komma och arbeta på MS Caledonian Star. Först sa jag nej, men när jag fick en ny förfrågan gav jag upp motståndet och tackade ja, berättar han.

Caledonian Star är ett exklusivt kryssningsfartyg med plats för 125 passagerare. Passagerarna är människor som vill vara med om något utöver det vanliga. De kommer oftast från USA eller England och har gott om pengar – det kostar ungefär 8 000 kronor per dygn att följa med. Passageraren kan själv välja var han eller hon går ombord och går i land under rutterna längs världens kuster.

Upplägget är också väldigt ambitiöst. Framstående föreläsare kommer till fartyget för att passagerarna ska lära sig mer om det de ser. Bland annat sker ett samarbete med National Geographic.

– Vi köpte förnödenheter i containrar från de ledande leverantörerna i Tyskland och USA. Och vi kompletterade med färskvaror från lokala marknader. Inte minst containerleveranserna var komplicerade. Om vi inte hade vakter vi kunde lita på kunde innehållet snabbt vara borta, berättar Mats.
Resorna kunde också innebära äventyr och strapatser. Vid ett tillfälle hade dieseltankarna överfyllts i hamnen i Edinburgh. Det ledde till en större brand ute till havs. Ingen människa skadades av branden, men en passagerare avled av hjärtinfarkt.
Vid ett annat tillfälle slogs strömmen på fartyget ut. Det hade till följd att det fick styras med långa linor direkt till rodret tills elsystemet hade reparerats.
Och oväder var inget ovanligt.
– Vid ett tillfälle när vi låg i hamn i Hong Kong väntades en tyfon. Hamnmyndigheterna befarade att fartygen kunde spolas upp i stan av ovädret och tvingade ut oss till havs. Den natten gick nio fartyg under, men vi klarade oss, berättar Mats.

Korruption är vanlig i fattiga länder och det krävde en god diplomatisk förmåga att hantera myndigheter i hamnarna. Brottsprovokationer var inte ovanliga.– Vid ett tillfälle upptäckte vi flera timmars gång från en hamn att två fripassagerare hade placerats i en livbåt. Vi vände tillbaka med dem bara för att få böta 50 000 dollar, berättar Mats.
Han berättar också om hur guldförsäljare kom till fartyget när det låg i hamn i Sierra Leone, trots att det är dödsstraff på illegal guldhandel där. 
– Vid ett tillfälle lockades jag att köpa två guldtackor innan jag skulle åka hem och förlova mig med Tonje. Tackorna skulle kunna bli förlovningsringar. Det var svårt att avgöra guldets kvalitet, men vi tog ner tackorna i maskinrummet och försökte såga i dem. De verkade vara guld och jag gömde tackorna inne i min stereoradio, berättar han.
Hemma i Växjö fick guldsmeden ett gott skratt när Mats ville förvandla guldet till ringar. Inte var det guld…

Att lära känna världen från ett kryssningsfartyg var en fantastisk upplevelse, även vid sidan av äventyren. Mats har oerhört goda erfarenheter med sig från den tiden, inte minst genom de människor han mött.– När man kommer i land och ser människors villkor i Afrika förstår man hur bortskämda vi kan vara här hemma. Det är lättare att låta bli att haka upp sig på små problem när man har sett de riktigt stora problemen, säger han.Genom resorna har Mats lärt känna människor från helt andra kulturer, men ändå sett likheterna.

– Oavsett vilken hudfärg vi har, vilken religion eller vilken politiskt uppfattning, så är likheterna större än skillnaderna. Det går att skratta tillsammans med människor i hela världen, konstaterar han.

Det är klart att Mats har blivit lurad när han har gjort affärer i Afrika och Asien, men även det har blivit till lärdomar.

– En annan sak jag har lärt mig är att världen är liten. Vi gick i 12 knop, men tog oss ändå runt Medelhavet och Afrika förvånandsvärt snabbt.

Efter sju år till havs kände Mats ändå att det var dags att gå i land.
– Jag hade en sambo hemma under de här åren. Hon gästade fartyget periodvis, men jag längtade ändå hem. Det kan också vara lite farligt att stanna för länge och vänja sig vid ett liv där man är väldigt uppassad. På Caledonian Star satte jag mig vid ett dukat bord, fick min hytt städad och någon tog hand om mina smutsiga kläder, berättar han.

Mats och hans sambo Tonje bestämde sig för att det var i Växjö de ville bo. Och eftersom han sedan tidigare kände Per och Monica som startat PM så var det naturligt att han började arbeta där. Efter något år blev han delägare.

– Växjö har blivit en väldigt trevlig stad att bo i, tycker Mats.

I dag åker Mats med familjen på semester till fjällen eller Kanarieöarna, men han ser fram emot att kunna visa barnen Afrika när de blir lite större. Han var aldrig i Sydamerika med Caledonian Star, så dit skulle han också gärna vilja komma.

– Och någon gång skulle jag vilja ge mig ut på en riktig lång segling, säger han.

Lars Edqvist

Läs mer om AB Mat & dryck på www.matodryck.se  

Historien om
konservöppnaren

Historien började i en afrikansk hamn. I köket på MS Caledonian Star saknades en konservöppnare för stora burkar. Mats berättar:

"Vi gav oss ut på stan för att hitta en konservöppnare. När vi steg i land stod det bortåt 200 personer på kajen och ville sälja något till oss. Vi drog oss in mot stan och efter en stund var det bara en man som följde efter oss.

Utan att ha hittat någon konservöppnare upptäckte vi att vi hade gått vilse. Vi fick be vår följeslagare att hjälpa oss hitta tillbaka till hamnen. Han fick några dollar som tack för hjälpen och frågade vad det var vi hade letat efter. Jag förklarade för honom om konservöppnaren, och han erbjöd sig att lösa problemet. Han fick 20 dollar med sig och jag hade inga stora förhoppningar om att jag skulle se honom igen.

Men senare på kvällen dök han upp med rätt konservöppnare och åtta dollar i växel. Då var det självklart att bjuda honom ombord. Vi ordnade sedan en insamling till honom och han fick med sig en kartong skor och konserver till sina kompisar på kajen. De pengar vi gav honom som tack för hjälpen stoppade han i skon för att inte behöva dela med sig till alla andra på kajen."